Birger Magnusson blev tack vare Erikskrönikan mest känd som Birger jarl. Detta är inget efternamn utan jarl var den titel Birger fick i slutet av 1240-talet, en titel som i medeltidens Europa likställdes med titeln hertig. Jarlen var den mäktigaste mannen i riket, näst efter kungen. Ingen svensk har burit titeln efter Birger Magnusson, de senaste 740 åren.

Han föddes i början av 1200-talet i Bjälbo. Föräldrarna var Magnus Minnesköld av Bjälboätten och Ingrid Ylva. Han gifte sig med den svenske kungen Erik Knutssons dotter Ingeborg och de fick sex barn, varav två blev kungar, Valdemar och Magnus (Ladulås). Birger jarls ättlingar kom att bära den svenska kronan i hundrafyrtio år, den norska i nära sjuttio och den danska i drygt 10 år.

Under Birger jarls regering skapades en stark centralmakt i Sverige. Under jarlens tid stiftades de så kallade edsöreslagarna, där de mest kända är hemfrid och kvinnofrid. Det var också Birger Jarl som lagstiftade att syster skulle ärva hälften mot broder. Birger hade även kyrkans stöd sedan han förhandlade med påvens sändebud vid kyrkomötet i Skänninge 1248.

Birger jarl anses också ha grundlagt Stockholm. År 1252 undertecknade han två så kallade skyddsbrev, som är daterade i Stockholm. Det är första gången stadens namn förekommer i ett dokument. Tack vare denne östgöte firade huvudstaden Stockholm sitt 750-årsjubileum 2002.

Birger jarl ligger begravd i Varnhems klosterkyrka i Västergötland, tillsammans med sin maka Mechtild och sonen Erik.